tobigtodance.blogg.se

Ja då var det Torsdag och vi fick besök av the big boss som titta in o kolla vad vi gör så bra, efter en bra höst med bra siffror. Själva dagen var bra hade ganska mycket energi till efter lunchrasten då hamnade jag i någon sort halvkoma.

Gick en vanlig promenad på 15 minuter efter var o lämnade våran lilla lastbilen för däckbyte sen gick samma sträcka för att hämta den. 

Sen blev det att simma 30 minuter och en riktig avslappnade bastu. Kan säga att jag saknar bastu badandet, men min bastu är trasig och måste genom gå en renovering.

Sen blev det nästa stopp and go hemma intaga lite mat sen tänkte åka till handbollsträning. Men min far kom förbi och så blev jag sen till träningen. 

Och där fick jag ett till sorge besked igen

R.I.P   KL.  

Har inte varit någon bra höst när några man känner bara försvinner så där för att förflytta sig upp till Sankte Per. Pratade med honom senaste hocky matchen jag var nere på känns lite sjukt.

 

Då har vi kommit till mitt största problem känns det som. För tillfället så känns det lite som mitt liv är i någonsort bergodalbana när det gäller mina känslor. Har tappat kontrollen helt, jag som alldrig haft problem att ha mina känslor under kontroll och nu är det så att ja vet inte och det är så att det är en person utan det är ju alla som jag känner. Kan det vara att den stora ändringen i mitt liv är på väg att jag har börjat att öppna min dörr för andra att titta in eller vad kan det va??? 

Kan vara det där smset jag vågade skicka i förra helgen att jag vågade uttrycka mina känslor. Efter det att jag hade skrivit det satt o läste igeom det ett anntal gånger och var på väg att radera det tog no minst en 20 minuter innan ena sidan vann och tryckte på sänd knappen och då fanns det inget återvändå.

Kan det var dett att vändningen är på gång den som jag har jobbat med hela året med mitt självförtroende och att våga ta för mig mera och sätt mitt JAG lite mera först än sist.

 

Mycket har jag att tacka till en person som jag har lärt känna under resans gång som har släppt in mig i den personens liv och fått känna att här kan jag vara mig själv vet inte om den persone läser något jag skriver i denna lilla blogg men om du gör det hoppas jag att du för står att det är dig jag pratar om. Kommer allltid vara tacksam och kommer alltid att finnas där och ställa upp för dig vart o när som helst. 

 

Annars så känns det bra som jag sa känned lite som man var lite koma på eftermiddagen och kom tankarna orkar jag verklingen simma idag!!!

Men jag som ni läste så vann viljan att gå ner i vikt före latmasken, måste vara en knuff i rätt riktning.

Men oj känslan efter helt avslappnad och lite trött i kroppen.

 

Imorogn fredag var det visst jag som var kapten igen över skuttan börjat bli en dålig vana det här tror jag.

Vi får be till telefon gudaran att dom låter den där grå saken vara tyst hela dagen. // Daffy Duck!